Tjo!
Vi har snart haft två veckors VFU och det är dags att koppla till kurslitteraturen!
I "Att undervisa är att välja" fastnade jag för ett stycke på sidan 148, under kapitel 11 "Henry och hans val".
Jag citerar:
"Det viktigaste för Henry är eleverna och deras intressen, val och erfarenheter, även om han i en intervju, kanske av hänsyn till intervjuaren och lärarutbildningen, svarar att det väl är läroplan och kursplan som ska styra arbetet och kanske är viktigast. Ändå kan vi höra att han inte riktigt menar vad han säger utan är lätt ironisk och ifrågasättande"
Stycket går vidare med en intervju av Henry. Henry är en lärare som utgår all sin undervisning efter eleverna och tror inte riktigt på kursplaner och läromedel. Jag fastnade för det här kapitlet på grund av hans lärarstil som stod ut mest bland de andra lärarstudenter och lärare som författarna intervjuat, som framför allt praktiserade traditionella katederundervisningar.
Det som jag kopplade till i mina egna VFU erfarenheter är att det är väldigt svårt att få eleverna koncentrerade på undervisningen. Eleverna tycker materialet är tråkigt och helt orelevant till deras liv. Man måste som lärare utgå från eleverna, vad de har för uppfattningar. Man kan använda sig av kursplanerna som grund för vad de ska lära sig, det centrala innehållet i de olika kurserna är fortfarande, till viss mån, relevanta. Kursplanen är dock ett dokument producerat av människor med politiska ideologier och borde behandlas därefter.
Min LUV undervisar i religion och historia så jag har självklart studerat in det centrala innehållet från läroplanen för de båda ämnena, även om det inte är min inriktning. Det fanns några centrala punkter som jag tyckte var problematiska. I läroplanen står det:
"Undervisningen i religionskunskap ska behandla följande centrala innehåll
I årskurs 7–9
Religioner och andra livsåskådningar
• Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för
kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.
• Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism
och buddhism." - Från LGR11, s189
Även om det finns klasser som är helt homogena och några som är nästintill homogena, med många elever som vuxit upp med kristendom, ska kristendomen läras ut i större utsträckning än de andra världsreligionerna. Om en klass istället är heterogen, med flera olika religioner och kulturer, skulle jag tolka det som favoritism om man ska läsa mycket mer av kristendomen än om de andra världsreligionerna. Jag skulle använda mig mer av Henrys idéer och utgå från elevgruppen samt elevernas föreställningar för att lägga upp min undervisning, det är bara på det sättet som riktigt lärande verkligen kan ske.
Vad tycker ni?
Ha en bra helg!
Mvh. Anton
Jag tycker att du mycket väl kan genomföra undervisningen som du pratar om att beroende på klassuppsättning kan styra hur mycket du väljer att undervisa om de olika världsreligionerna. Dock kanske det kan vara intressantare för eleverna att lära sig mer om religioner som de inte är uppväxta med.
SvaraRadera"tror inte riktigt på kursplaner" skrev du att Henry uttryckte sig. Jag ställe mig frågande till detta. Innebär detta att han inte kommer följa kursplanen eller att han ställer sig kritisk till kursplanen?!. Vi har som lärare ett uppdrag att följa de centrala innehållen för kurserna eller ämnena vi kommer undervisa i. Med detta menar jag inte att man är helt bakbunden och inte kan göra bra undervisning. Det finns enligt mig mycket utrymme att göra en underhållande och intressant undervisning.
Henry säger i intervjuerna att han inte tror på kursplanerna och att han låter eleverna ta med material till lektionerna, t.ex. musiktexter som de jobbar med. Baserat på det Henry säger i intervjun om hans undervisning tolkade jag det som att han varken tror på eller följer kursplanen.
SvaraRaderaDet finns absolut viktiga punkter att ta upp i det centrala innehållet, vilket inte fanns innan den nya läroplanen. Utifrån vad jag sett i min VFU plats kommer det alltid finnas en rådande tidsbrist över kurserna. Man får hela tiden kompensera och prioritera om det centrala innehållet, ibland får man minska på ett ämne för att ge plats åt ett annat.
Kan ge ett exempel från där jag har min VFU, där ska eleverna lära sig övergripande om Hinduismen på två veckor, en världsreligion som man kan studera i flera veckor. Eleverna hinner knappt skrapa på ytan innan man måste gå vidare på nästa ämne. I ett sånt här läge hade jag lättat på centrala ämnen som eleverna redan har en god förförståelse om och lägga fokusen på det som fortfarande är främmande för dem.
Jag håller med dig om att det kan vara problematiskt att kristendomen favoriseras men jag tror att detta är faller för att i Sverige så har vi varit kristna eller protestantiska ett långt tag och detta är väl en lie konservativ tanke politiskt. Men som lärare så får man ju rätta sig efter detta här och tolka det på ett så bra sätt man kan. Lycka till med din vfu och jag håller med dig det är inte lätt att vara lärare mvh Tobias :)
SvaraRaderaOm han väljer att inte följa en kurs plan begår han väl tjänstefel? Det är ju ett fastslagit statligt dokument som ska styra skolan och det är vårt arbete att utföra de moment som de tar upp. Jag säger inte i det att man kan ta med eget material eller åstadkomma de resultat man vill genom att lägga upp sin egen undervisning men de saker som står med i kursplanen ska eleverna lära sig under den kursen du undervisar i.
SvaraRaderaJag tolkar det mer som om Henry inte gillar med läroböcker om gillar att arbeta med eget material och ger eleverna frihet att ta med eget material. Men detta är en helt annan fråga anser jag än om man följer eller inte följer läroplaner eller kursplaner.