Hej på er!
Hoppas alla har haft det bra under sin första (och lite till ) vecka på vfu:n! Ni har antagligen precis som jag fullt upp med att anpassa er till skolans miljö och planera och genomföra lektioner. Min LUV erbjöd mig att få planera och genomföra lektioner för en klass i 8:an som precis hade börjat med ekonomi.
I del 2 av boken "Att undervisa är att välja" diskuteras bundenhet och frihet i undervisningen, planering och vid val av stoff. En av studentlärarna som beskrivs i boken är My. På sida 142 rad 13 delges hennes tankar om ofrihet under praktiken på följande sätt:
Fördelen med att jag får göra egna val i undervisningen och val av stoff har gett mig möjligheten att "pröva mina vingar" och se vad som funkar och inte funkar. Efter en vecka har jag börjat lära känna klassen bättre och känner mig mer säker på hur jag ska anpassa undervisningen på bästa sätt. Nervositeten är inte lika påtaglig längre, och det är riktigt kul att undervisa! Eller hur?
I vilken form upplever ni bundenhet och frihet under eran praktik?
"Handledaren säger att hon får göra egna val och får undervisa som hon vill, men hon vet att hon samtidigt blir bedömd för sina insatser av utbildningens representanter- lärarutbildarna. Att examineras och granskas ser hon som den stora bundenheten under praktiken."Likt My är det faktumet att vi ska examineras och granskas under praktiken den stora bundenheten för mig. Min LUV har gett mig förhållandevis lösa tyglar inom val av stoff och undervisning vilket leder till mycket planering för mig eftersom klassen jag får ansvara för under min VFU har 6 SO-lektioner i veckan. Vid genomförandet av varje lektion kryper nervositeten fram då jag vet att min LUV granskar mina undervisningsmetoder och val av stoff. Rädslan för att säga fel är markant och jag har en känsla av att varken vara lärare eller elev utan någon blandning av dem båda. När genomförandet av lektionen är klar och min LUV ger mig feedback känns det bra igen, då är nervositeten borta. Tanken på att vi snart ska granskas av våran v-didaktiker känns skrämmande samtidigt som man vill göra sitt bästa och genomföra en välplanerad och bra lektion.
Fördelen med att jag får göra egna val i undervisningen och val av stoff har gett mig möjligheten att "pröva mina vingar" och se vad som funkar och inte funkar. Efter en vecka har jag börjat lära känna klassen bättre och känner mig mer säker på hur jag ska anpassa undervisningen på bästa sätt. Nervositeten är inte lika påtaglig längre, och det är riktigt kul att undervisa! Eller hur?
I vilken form upplever ni bundenhet och frihet under eran praktik?
Jag kan börja med att säga att jag inte riktigt har påbörjat min undervisning än. Jag har hållit i uppvärmningsmoment som ska få eleverna att diskutera om moral och etik, vilket har varit riktigt spännande.
SvaraRaderaAnledningen till att jag inte påbörjat några undervisningar är att min LUV inte använder sig av traditionell kateder undervisning. Hon använder sig av mycket IKT i klassrummet, med en så kallad "Activeboard", där hon visar helt fantastiska powerpointpresentationer. Eftersom jag vill skapa originella saker och inte bara ta över hennes undervisningar tar det lite längre tid att påbörja undervisningen, då jag måste skapa fram ungefär lika fantastiska presentationer. Detta upplever jag som en form av bundenhet, att jag måste leva upp till den standarden hon sätter på sin undervisning. Det är absolut inget negativt, men det tar bara lite mer tid att planera undervisningen.
Jag har i alla fall fått i ordning på min undervisning nu, jag skall börja med Buddhismen på måndag. Allt ansvar kommer ligga på mig att eleverna lär sig om Buddhismen, vilket är en stor frihet, då eleverna inte har många förkunskaper om Buddhismen innan.
Vi får bara hoppas att de klarar provet om två veckor ;)
Jag känner en stor frihet på min VFU. Jag har fått ansvar för ett helt moment där jag utformar undervisningen. I undervisningen har jag blandat vanliga katederundervisning med klipp och mycket elevuppgifter. Dessa uppgifter har varit inriktade på att eleverna själva ska leta upp och lära sig själva med mitt stöd. Det har fungerat olika bra i olika klasser men jag tycker själv att denna veckans totala undervisning har varit lyckad. Jag har även utformat ett prov vi kommer ha i slutet av detta momentet vilket även detta är spännande och att själv ska rätta proven ser jag bara som en utmaning!
SvaraRaderaJag känner en frihet med att jag själv får välja vilken sorts undervisning jag får genomföra. Jag får använda mig av media om jag tycker att det skulle vara vettigt och jag får göra diskussioner och genomgångar mm jag känner också att jag fått ett bra schema som ger mig tid att sätta mig och planera. Genomförandet av mina lektioner börjar nästa vecka så jag känner mig taggad inför detta. Och jag känner även en nervositet inför första lektionen speciels där man på något viss måste "Hävda att man är duktig" men det känns bra för min det och ha nu en trevlig helg allesammans MVH Tobias
SvaraRaderaJag till skillnad från de senaste två kommentarerna inte känt samma frihet. Min Luv har ett tajt schema på vad som måste hinnas med, lite press från ämneslaget (ett arbetslag med bara samhällslärare) och elevernas egna vilja att brottas med. Jag undervisar hela den här veckan (genomsnitt 3 lektoner/dag) och får inte direkt fria händer pga att man ska hinna med de som är planerat. Men däremot har jag fått vara med och planerat hur och när allt ska genomföras. Och samtidigt försökt se till så alla klasser för lika mycket tid på sig på uppgifterna.. Önskade bara att de fanns fler lärarassistenter i klasserna så jag kunde fokusera mer på att undervisa än att förklara för eleverna var "värna" betyder... MVH
SvaraRadera